De som arbetar inom sina egna fyra väggar kan känna större frihet än de skulle göra på ett kontor. Men allt är inte tillåtet i ett hemmakontor.
Coronapandemin skickade många yrkesverksamma till hemmakontoret – och många stannade där. Sedan pandemin har antalet personer som arbetar hemifrån fördubblats. År 2019 var det fortfarande 12,8 procent av den arbetande befolkningen, men under pandemins första år, 2020, var det redan 21,0 procent. Enligt ett pressmeddelande från Federal Statistical Office i juli 2023 fortsatte många att arbeta hemifrån även efter att åtgärderna mot coronaviruset hade fasats ut. År 2022 var siffran till exempel 24 procent. Detta innebär att många människors arbetsdag har förändrats och blivit mindre stressig. Då uppstår oundvikligen frågan: Gäller samma regler för hemarbete som för arbete på ett kontor?
Definition: Vad är arbetstid och vad ingår i den?
Arbetstid beskriver i princip den period under vilken en anställd faktiskt utför sina arbetsuppgifter och är tillgänglig för arbetsgivaren. I den tyska arbetstidslagen definieras denna fas som ”tiden från arbetets början till dess slut, raster inte inräknade”. Enligt arbetsrättsjuristen och advokaten Rudolf Buschmann på Spiegel.de ger dock denna formulering föga klarhet.
En mer användbar definition finns i EU:s arbetstidsdirektiv: enligt detta är arbetstid varje period under vilken en anställd utför sina aktiviteter i enlighet med tillämpliga lagbestämmelser eller utför uppgifter för arbetsgivarens räkning. Fritid, å andra sidan, omfattar endast den tid under vilken den anställde är fri att göra vad han eller hon vill. Denna distinktion är särskilt relevant för jourtjänstgöring: en läkare eller sjukvårdare på ett sjukhus arbetar fortfarande även om de inte arbetar aktivt. Detsamma gäller om du arbetar hemifrån: även om du är hemma måste du alltid vara tillgänglig.
Den rättsliga situationen: vad är arbetstidslagen?
Arbetstidslagen (ArbZG) definierar hur länge anställda får arbeta varje dag och vecka och reglerar raster och viloperioder. Den maximala arbetstiden i Tyskland är t.ex. åtta timmar per dag och 48 timmar per vecka. En förlängning till tio timmar är endast tillåten om den genomsnittliga arbetstiden under en sexmånadersperiod ligger på åtta timmar per dag.
Rasterna är också noga definierade: den som arbetar sex timmar eller mer har rätt till 30 minuters rast och det måste finnas en viloperiod på minst elva timmar mellan arbetets slut och arbetets början. Enligt Spiegel.de gäller dessa regler lika mycket på kontoret som i hemmakontoret. Detta säkerställer att kraven på raster och vila uppfylls även när man arbetar hemifrån. Om arbetets början och slut regleras i kontraktet eller interna företagsbestämmelser måste dessa dessutom följas även vid hemarbete.
Kontroll av arbetsplats och arbetstider: Vad är arbetarskyddslagen?
Lagen om arbetarskydd och hälsa är utformad för att säkerställa de anställdas säkerhet och hälsa. Denna lag gäller även vid hemarbete, om än under andra förutsättningar än på kontoret. Arbetsgivaren är skyldig att erbjuda den anställde en riskbedömning av sin arbetsplats. Om den anställde begär det måste arbetsgivaren dessutom göra en första bedömning av arbetsplatsen på hemmakontoret och påpeka eventuella säkerhetsrisker.
I praktiken är det dock svårt att genomföra detta i ett hemmakontor eftersom arbetsgivaren enligt Anwalt.de inte får gå in i den anställdes bostad utan dennes samtycke. Det är därför nästan omöjligt att införa ett heltäckande kontrollsystem, och ansvaret för en säker arbetsplats ligger ofta mer på den anställde själv.
Detsamma gäller för övervakning av arbetstider och det faktiska arbete som den anställde utför på sitt hemmakontor. Omvänt innebär detta att om ingen kan se dem tar sig vissa hemmakontorister också lite fler friheter under arbetsdagen som inte skulle vara möjliga på kontoret.
Undantag för detta: Olämpligt på kontoret, men okej på hemmakontoret
Trots att samma regler gäller kan personer som arbetar hemifrån i viss utsträckning dra nytta av det faktum att de inte är övervakade. Enligt Stern.de är det till exempel okej att ringa ett snabbt samtal till mamma, även om det förmodligen inte skulle uppskattas på kontoret. Å andra sidan är det ju inte längre nödvändigt att prata med kollegorna mellan arbetsuppgifterna, vilket skulle göras på kontoret – även om det faktiskt inte räknas som arbetstid heller.
